Är det så att vi inte värderar pengar lika högt längre? Det verkar som den vanliga svensken inte värderar sina pengar lika högt som jag gör. Hur många gånger har ni inte hört frasen "Ja men en miljon är ju ingenting idag"? Själv har jag försökt förklara för några arbetskollegor att en miljon är väldigt mycket pengar, jag själv har det som mål att om 10år skall jag ha en miljon undanstoppat i fonder/aktier och möjligtvis lite löst på ett konto med hyffsad ränta. Detta kommer att kräva både hårt jobb och att man skippar någon utgift som dom tycker är nödvändiga, såsom den där nya tv'n varje år eller liknande.
Antagligen hänger mycket av detta ihop med bostadsmarknaden som jag redan tagit upp i tidigare inlägg, just att man kan gå och låna 1-2miljoner utan minsta problem idag för att köpa sig en bostad.
Frågan jag har ställt är om dom kan tänka sig att köpa en bil för samma pengar och betala av den på 50år, de flesta säger nej till ett sånt lån och sakta men säkert börjar tankarna mala även för mina ekonomiskt handikappade kollegor. En miljon är mycket pengar så är det bara, jag tror inte ens de flesta svenskar har 1000000 undanstoppat men har inte statistik som stödjer det. Faktum är att jag tror att de flesta som är under 30år inte ens har en månadslön undanstoppat.
Själv gillar jag tryggheten det innebär och kommer innebära att ha de pengarna på kontot. Sen gör jag inte detta för att bli ekonomiskt oberoende som så många av de andra (obs mycket roliga att läsa) bloggarna. Men om 10år är jag 36år gammal, det är inte direkt pensionsdags för mig då heller och jag hade tänkt fortsätta efter det också så vem vet nångång i framtiden kanske man sitter där på sin lyxbåt i monaco?
Ha en bra dag alla mina underbara läsare, solen skiner här i stockholm och livet känns faktiskt ganska bra även om det är slutet på januari och plånboken börjar kännas rätt tunn!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hahaha, nä, det får man hoppas att man inte är pensionär när man är 36, då går jag på övertid. Känns trist att man blivit (som i mitt fall) lite lurad av den man trodde man skulle tillbringa livet med, men det är väl adlrig för sent att försöka trygga framtiden lite, om det sen handlar om ett år eller femton-tjugo år framåt kan man ju ändå aldrig veta =) Men tanken känns tryggare än att alltid se sig själv som PANK.
Hej hej! Hamnade här genom en annan blogg och jag tror du har HELT rätt. Vi värderar inte pengar på samma sätt längre. Mycket beror nog på att vi inte ser dem. De ligger på våra kort o så görs de åt utan att det känns. Det gamla uttrycket "Det svider i plånboken" funkar liksom inte längre. Sen tror jag som du att de flesta har inte ens en månadslön sparat, vilket i sig är skrämmande. Tyvärr är jag en av dem som inte har mycket sparat. Men men förändringarnas tid är inne.
Hej hopp
Skicka en kommentar